Utskriftsvänligt format - Wordfil

 

Rytmisk rörelseträning och reflexintegrering, känslor och inre ledarskap

Nivå 2. Förkunskaper: Någon av kurserna på steg 1.

 

I denna kurs går vi igenom sambandet mellan känslor och motorisk förmåga, och

vilken betydelse som beröring och rytmisk stimulering har för känslolivets utveckling.

Vidare tar vi upp hur utvecklingen av känslolivet är nödvändig för att utveckla våra

så kallade exekutiva funktioner, planering och omdöme, tidsuppfattning och

impulskontroll.

 

Vem vänder sig kursen till?

Detta är en fortsättningskurs som är ett nödvändigt komplement för var och en som

vill arbeta med rytmisk rörelseträning.

 

Utvecklingen av motoriken och känslolivet går hand i hand

Det limbiska systemet kallas också däggdjurshjärnan och styr alla beteenden som

däggdjuren utvecklade, som att ta hand om och föda upp ungarna, känslor,

moderskänslor, tillgivenhet, att lära av erfarenheten och att leka. Liksom motoriken

är det limbiska systemet mycket outvecklat hos det nyfödda barnet.

 

Normalt ska förmågan att känna lust och olust var utvecklad vid födelsen, men om

hjärnstammen av någon anledning inte fungerar som den ska, som hos för tidigt

födda barn, påverkas även funktionen av det limbiska systemet. Till exempel kan

barnets förmåga att känna hunger, smärta, lust och olust vara otillräckligt utvecklad.

Genom rytmisk stimulering och enkla rytmiska rörelser stimuleras hjärnstammen

och förmågan att känna signaler inifrån väcks till liv.

 

Förmågan att känna lust är också avgörande för den motoriska utvecklingen. Lusten

att ta sig fram och gripa tag i saker och att känna, lukta och smaka på dem utvecklar

motoriken och är på så sätt nödvändig för att integrera primitiva reflexer. Först när

barnet i 2 till 3-årsåldern har utvecklat motoriken tillräckligt kan det börja hävda sig

och börja protestera.

 

Barn som inte har lust att röra på sig utvecklar inte sin motorik och integrerar inte

sina reflexer och barn som inte kan eller orkar röra på sig, till exempel gravt cp-skadade

barn utvecklar inte sitt känsloliv.

 

Rytmisk rörelseträning utvecklar därför inte bara motoriken genom att integrera

primitiva reflexer och utveckla hållningsreflexerna. De rytmiska rörelserna stimulerar

även det limbiska systemet så att känslolivet utvecklas. Barn som fått otillräckligt

stimulans av det limbiska systemet, i synnerhet barn som aldrig haft någon

trots ålder, får därför känslomässiga reaktioner av den rytmiska rörelseträningen.

 

Känslomässiga reaktioner på rytmisk rörelseträning

•  Barn kan få perioder av regression då de blir barnsligare, gärna vill sitta i
föräldrarnas knä eller liknande.

•  Barn kan bli trotsiga och protestera och opponera sig mot allt och vägra göra övningarna

•  Barn kan få mardrömmar, få svårt att somna. Barn vill gärna sova i föräldrarnas säng.

•  Tics och tvångssymtom kan förvärras.

•  Vuxna kan ibland få liknande reaktioner, t.ex. irritation, nedstämdhet, mardrömmar,
insomningsproblem, gråtattacker.

 

Känsloreaktioner genom upplösning av muskelspänningar

När vi blir rädda eller arga spänner vi våra muskler i benen, höfterna, ryggen och

axlarna, den s.k. flykt och försvarsreflexen. Även diafragma och bröstkorgens

andningsmuskulatur spänns. Vid långvarig psykisk stress och när vi försöker förtränga

känslor av vrede, sorg eller ångest utvecklar vi kroniska muskelspänningar, ett så kallat

muskelpansar. När den rytmiska rörelseträningen lossar på muskelpansaret

aktiveras de undanträngda känslorna och vi kan gå igenom perioder av irritation

och/eller nedstämdhet.

 

Den prefrontala barken samordnar tanke och känsla

Den del av pannloben som ligger längst fram i hjärnan , den prefrontala baken,

fungerar som en samordnare mellan våra inre behov och den yttre miljön och är

nära förbundet med det limbiska systemet.

 

Prefrontala barken har också kallats hjärnans verkställande direktör eftersom den

dirigerar och organiserar många av hjärnans processer. Den är speciellt viktig för

planering och omdöme, tidsuppfattning och impulskontroll och en bristfällig

utveckling av limbiska systemet leder också till problem med den prefrontala

barkens funktioner, till exempel:

 

•  Problem med uppmärksamhet och impulskontroll

•  Brist på förutseende och krav på omedelbar behovs tillfredställelse

•  Problem att förstå social koder

•  Problem med empati

 

En bristfällig utveckling av det limbiska systemet och den prefrontala barken leder

till svårigheter med vårt inre ledarskap. Inre ledarskap har definierats som:

”Att kunna vara motiverad för och hålla fast vid ett mål, kontrollera sina impulser,

följa regler, sammanbinda nuet med det förflutna och planera för framtiden.”

 

Rytmisk rörelseträning, känslor och inre ledarskap

I kursen får deltagarna lära sig hur man med rytmisk rörelseträning stimulerar det

limbiska systemet och utvecklar känslolivet och hur man kan arbeta med rörelser

för att släppa muskelspänningar och komma i kontakt med känslor.

Deltagarna får lära sig hur man bör hantera de känsloreaktioner som kan uppkomma

vid träningen. Kursen lägger stor vikt hur man med rytmiska rörelser och

reflexintegrering utvecklar sitt inre ledarskap, så kallade exekutiva funktioner,

och behandlar även hur man använder rytmisk rörelseträning vid psykotiska störningar.

 

Kursledare är Harald Blomberg

Harald är psykiatriker och har arbetet med rytmisk rörelseträning sedan

mitten av 1980-talet då han lärde sig metoden av Kerstin Linde. Han har

vidareutvecklat metoden med rörelser för reflexintegrering. Idag håller han

kurser i rytmisk rörelseträning över hela världen.

www.haraldblomberg.com

www.blombergrmt.com

www.blombergrmt.se

 

Centrum för rytmisk rörelseträning
Gårdsvägen 2
169 70 Solna
www.rytmiskrorelsetraning.se